Londonista

NEW BLOG -> http://mipha.tumblr.com/

This one I will stay FOR SURE. NO MORE CHANGES!!

I meet Linus, my old teacher and some students from the third year class of John Bauergymnasiet. They came to visit London for their reportage and while they were here, they've got a chance to interview me about my life in London. We talked a lot and it was fun =)

 

When I was on my way home that freezing evening, I read this on my phone. So sweet. All comments are from my old teachers. I smiled through the whole trip home. <3

 

 

My first personal videoclip. This is so fun! I will definitely makes some more videos.

HTC kiss from phamie on Vimeo.

I keep hearing this motto from a certain guy, "If you work hard, you gotta play hard as well". So I guess, saying yes on going out this friday and saturday would not do any harm. Although I promised myself not to but I totally deserve having fun after all these hard work I've been through this week. And I also, I get a chance to wear my new dress from Lanvin's collection for H&M. It's gorgeous and I promise I'll let you guys see it as well.

Saturday Nov 20 2010

Let your home be the center of your world today and throughout tomorrow too. Leo, You always have the fiery need to be the center of what's happening, and to enjoy whatever excitement is within your midst. But that doesn't mean you have to get out and about to seek the fun and sense of discovery that you crave. You happen to be a consummate host, so there's no reason you can't invite a few of your funniest, most inspiring friends or relatives over for a cozy dinner tonight or brunch tomorrow.

This is so true. I need to cut down on clubbin or other sort of outdoor excitement that include drinking. I've been out almost every weekend now and sometimes even gone out on a weekday. Too bad, I can't listen to my horoscope today because I got an invitation of an oriental(asian) club to attend tonight. My first oriental party here so I have to try it out.

Sorry, not this time my dear Horoscope.

99% done with my report, just 1% more. Unfortunately the 1% of motivation is gone. Instead I ended up here playing with my photoshop skills rather than doing the retail marketing blabla on my report. I should be sleeping after a rough day of studying tho but this is way more fun.

I want to thank my dance group and my university for letting me be a part of this amazing parade. I had so much fun although the dance went a bit disastrous since the parade moved so fast but we just played along and had fun with it. My dad even saw me on BBC channel. How cool isn't that? My one second of fame haha but I'm glad to be able and present my uni.

 

So after the sweating, hourse poo stamping, three miles of dancing, I went straight home, took a shower and went out clubbing with my lovely dance group at Picadilly Circus. Another sweaty dancing night lol but I had an amazing time so thanks again.

 

 

London Metropolitan University <3

 

 

Don't miss out Lord Mayor's parade tomorrow for those who lives in London. It starts at 11 and the easy way to get there is to take the tube to Bank or St Pauls and if you'll notice how busy the street is then you're in the right position. I will not only be be there but in the parade as well! Oh yes, me and my dance group will be representing our university together with the choir and the cheerleaders at that parade. I'm so looking forward this although I haven't nailed the dance yet but it doesn't matter, I'll have fun even if I might fall on hourse shit. (yes, there'll be hourses before us) And BBC will be there so I might get a second of fame haha. Anyways come and see us and support us!

For more information, click on here.

 

 

 

 

 

makes me happy but sad too.

... but I do know who I want at the end. But I'm too stupid and selfish to realize that what you could have right now might not be yours at the end. But the point is, I want to experience that present moment fully but I can't fill the gap since you are not here. So I'm letting you go for a while and hope that someday we'll be together again.

You can't have your cake and eat it too.

Idag har jag haft "Marketing and Operations". Det är varken en föreläsning eller seminarier utan något som kallas för "Workshop". Här förväntas jag att utveckla och förbättra min säljförmåga inom marknadsföring. Som idag fick vi en rolig uppgift och den gick ut på att promota en viss produkt som läraren hade lottat ut till varje grupp. Jag och min grupp fick ett par kinapinnar och nästa vecka ska vi försöka lansera produkten som får våra kunder att vilja köpa. Intressant va?

Imorgon har jag "Fashion Industry", både föreläsning och seminarier. Can't wait!

Idag ska jag äntligen får shoppa på riktigt! Visst har jag haft flera shoppingdagar men det har inte varit tillräckligt. Dem flesta shoppingdagar har varit med min pappa och jag gillar inte spenderar hans pengar så det slutar alltid med att jag köper små plagg som inte överstiger 20 pund. Det roliga är att han dagligen har sagt  "tar på dig kläder för vi ska ut och shoppa väska till dig!" så kör han mig till samma shopping galleria varje gång trots att jag aldrig hittade något där från början men jag klagar inte för jag gillar våran "far-dotter stund". Det är allt jag begär.

Men idag ska jag ut med Christina till centrala London för och mata våra shopping hunger. Sen har Topshop nämligen 20% DISCOUNT för alla studenter, Yey! Jag siktar mot en höstjacka och denna gång ska jag banne mig hitta en!

Mot kvällen ska jag till Tottenham för rumsvisning. Wish me good luck!

Många önskan om en bild på min styvbror. Here you go! Innan ni "Taeyang freaks" kritiserar bilden kom ihåg att jag inte har påstått att han identiskt lik Taeyang utan att han påminner om Taeyang. Got it? Han fyllde 14 i söndags och jag lyckades ta en söt bild på honom. 

Jag har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera (vet inte hur många gånger jag har sagt detta) men det har hänt så mycket under dem senaste dagarna. Så jag tänkte skriva ett långt inlägg. Bare with me, yeah? Jag vill härmed tillkännage att jag är så glad över mitt beslut om London. Men för och vara uppriktigt mot er var jag deprimerad en dag. Det var faktiskt min andra skoldag. Jag kände mig hopplös, nere, ångerfullt. Vet inte vad det är som hade flugit in mig men jag mådde dåligt och min pappa gjorde inte dagen bättre med sin påtryckning om bostadsökandet. Han börjar bli otålig. Jag är otålig. Men jag försökte styra mina känslor genom att bita ihop och inte blinka då en tår kanske rinner när för min kind. Så jag såg inte fram emot "Welcome event" också pågrund av att jag inte kände någon. Men ändå lyckades jag tvinga mig själv att delta. Så jag gick dit själv. Kom hem med många nya vänner. Eventet var strålande! Där bjöds skolan på drinkar och grillmat. Sen flöt dagarna på och den deprimerande dagen försvann helt enkelt. För sånt går över har jag insett.

Hursomhelst, på Welcome Eventet lärde jag känna om man bortser studenter från London men studenter från Estland, Norge, Ryssland, Skottland, Birmingham m.m. Det var inte bara studenter från min klass utan alla studenter (för dem som ville komma) från Metropolitan Busniess School. Älskar att det är så multikulturell och efter Welcome Eventet träffade jag på en italienare från min skola. Vi tog varsin öl på en bar och hade allmänt trevlig snack. Jag har aldrig träffat honom förr men vi pratade lite på yougo (en community för alla studenter) och vi bestämde oss för att träffas utanför skola. Han var trevlig, lätt att prata med. Folk brukar inte ha svårt att prata med mig då jag själv är väldig sällskaplig. Vi skulle sticka till the International Party men orkade inte vänta tills det öppnar så vi stack hem. Tredje dagen i skolan var okej, bara massa information om programmet men fick mitt efterlängtande schema. Två lediga dagar är bra då jag ska letar efter deltidsjobb. Mötte sedan Christina i det underbara Covent Garden, åt middag ihop och delade på en guddomlig cheesecake. Vi hade en tyst moment. Så gott var det. Dödligt gott. Probably the best cheesecake I ever tasted. Lika gott som jag testade för första gången i New York. Loved it. haha kan inte sluta skriva hur gott det var men nog snack om det.

Igår, lördags, blev jag bjuden på Stevens (min kusins pojkvän) 25 årsdag. Fick skjuts av pappa till kusinen och vi fixade iordning oss inför clubbing. Blev sedan upphämtad av Stevens bror och begav oss direkt mot centrala London. Dem hade bokat ett bord i Cafe de Paris. Love that place! Älskar gogodansarna, so hot. Gillar och åskåda vältränade kvinnor i minimala kläder haha. I really do. Fick VIP armband och massiv vodka flaska m.m. Insane! Vi var ca 15 pers, hela gänget var helt underbara! Lätt och festa med, alltid på gång! En servitris kom fram till mig och sa att det fanns ett gäng från ett annat bord som ville träffa mig och att jag dessutom skulle ta med mig några av tjejer från mitt bord. Jag hörde inte så väl vad servitrisen sa så jag överlämnade henne till Angie. Angie drog sedan mig på armen och gick till det andra bordet och det var bara killar (såklart) i det bordet. Fick en puss på handen, fick en puss på kinden, tänkte vad i helvete gick vi dit för. haha men dem var trevliga, inte heller alltför sliskiga som jag trodde trots deras första intryck. Försökte dock går bort till mitt bord då jag hellre ville festa vidare med dem andra. Som tur drog Angie mig vidare tillbaks. Festade lite till på VIP avdelning och dansade hela natten tills 3. Jag kommer defnitivt festa på Cafe de Paris igen! Och jag glömde även säga att jag är riktig kär i London. Det är så fint om kvällarna i centrala london. Älskar gamla byggnader och ljusstrålarna! Completely love it!

Fortsättning följer...

Jag har äntligen fått mitt studentID samt studentkort. Även betalat avgiften m.m. Nu studerar jag officiellt på Londonmet university. Intagningen var idag och processen var oehört seg, har dock inte fått mitt schema och har inte heller träffat min mentor eller min klass. Jag som hade sett framemot det.

Ni kanske undrar vad jag läser för något? Jag applicerade mig på Fashion Marketing and Media Studies. Kurserna låter himlans intressant. Jag älskar media och mode så jag lyckades hitta en kombination av båda ämne vilket många andra skolor inte har. synd. Londonmet university erbjuder sjukt många intressanta kurser och jag hoppas bara att skolan kan leverera ämnet lika bra som det låter. Omgivningen däremot såg lite dyster ut med lila färg som huvudtema. Äcklig färg. Gillar inte lila. Studenterna på skolan är blandat och svenskar finns det gott om. Universitetet är som gott och blandat. Me like so far.

Folk här är galet snygga. Fastän det beror mycket väl på var man är i London men min vän Christina tog mig till ett ställe där inspiration betraktelse inte går att missa. Tror stället hette Shoreditch. Går man längs gatan kan man inte hjälpa att blicka bakåt för att återigen ta en titt på vad hon eller han hade på sig.

Anledningen till att vi hamnade på Shoreditch var på grund av evenemanget som Christina hade tipsat. Shoppa loss på "Outdoor Jumblesale" var tanken för där kan man praktiskt taget fylla en hel påse med så mycket kläder man bara kan för ynka 20 pund. Visst låter det fantastiskt?! Och säkerligen var alla bästa plagg redan borta när vi kom fram eller så fanns det inget vi ville ha. Det var synd för man ville så gärna hittar något. Majoriteten hade liksom redan fyllt upp deras påse och man kan ju undra vad dem hade hittat men för mig var det bara rent skräp. Så inget jag ville slösar på. Jag spenderar hellre pengar på något man verkligen vill ha än på skräp man egentligen inte behöver. Men inspiration är aldrig fel så efter en runda gick vi till ett svenskt café "Fika", riktigt mysigt. Sedan hängde Christina med mig hem för att äta middag med min familj. Har jag nämnt för er att jag har en styvbror? Han är verkligen en urgullig kille, både snäll och omtänksam. Väldigt mogen för att vara i sin ålder och gissa vem han påminner om? haha Taeyang från Big Bang, en koreansk popgrupp, just sayin.

So here I am, en av Europas största städer. Helt vansinnigt. Jag är som en vilsen småstadstjej, inte bra. Det märks att jag inte är här ifrån dock älskar jag atmosfären, dess säregna och mångkulturella metropolen men till min förvåning upptäckte jag att det fanns oehört många svarta människor. Något jag måste bli van vid för jag är trots allt från en liten håla i Sverige där svarta människor knappt existera. Annars tycker jag om att det är så blandat, man får liksom chansen att lära känna en del utav olika kulturer.

Hursomhelst så har jag varit och besökt min skola. Något jag inte tycker om med Londonmet uni är att deras campus är så utspridd. Jag hoppas innerligt att jag inte behöver transportera mig själv så mycket. Intagningen har inte börjat ännu så det finns tid kvar att upptäcka och lära känna London. Jag är även glad över att ha min andra familj här, vet inte vad jag skulle ha gjort utan dem. Så tack för att ni finns.

Nu gäller det snart...

Om fem dagar lämnar jag allt, min familj, mina vänner, min pojkvän, ja allt som får mig att känna levande. Ibland får man ge upp det man har för att se vad som finns kvar utav ens själv. Att ge upp behöver inte beteckna ens svaghet, det kan även innebära att man är stark nog för att gå vidare för att med tiden lära sig själv och stå på egna fötter. Det är tufft och jag har inte heller förväntat att det ska vara lätt. Ibland är jag rädd och ibland (för att låta mer dramatiskt) melankolisk men dessa känslor var förutsägbara vilket är bra för jag har kunnat accepterat dem och börjar blicka framåt.

"Good things fall apart so better things can fall together".
- Marilyn Monroe

Så London var beredd för snart kommer jag!